Vädret idag
Mestadels molnigt
10°C
Prognos October 30, 2020
dag
Skurar
12°C
 

När är man egentligen gammal?

Jag är 33 år. Gammal gubbe enligt vissa, bara barnet enligt andra. Rent utseendemässigt kommer jag nog undan med att kalla mig ung ett tag till. Folk som inte känner mig och ska gissa min ålder brukar dra bort fem till tio år och på Systembolaget får jag nästan alltid visa leg. Men vad i mitt sätt att leva och vara definierar om jag är gammal eller inte? Är det en ålder? En känsla? Bestämmer jag själv eller handlar det om hur omvärlden se på mig?

Klipp till en lördagskväll i oktober. Sambon jobbar, själv har jag haft en riktigt risig och stressig dag. Kvällen ska spenderas i framstupa sidoläge framför tv:n och jag slözappar mellan kanalerna. På TV4 är det ”Så mycket bättre”. Jag är vanligtvis inget fan av detta program, brukar tycka att det flesta covers blir rätt kassa, men idag är det min gamla favoritsångare Magnus Carlson från Weeping Willows som står i centrum. Det får duga för kvällen. Jag kommer in i programmet lagom till att bandet ska kompa numera avlidne Freddie Wadlings förinspelade stämma i en version av ”Broken Promise Land”. Det dröjer inte många takter innan det brister för Magnus Carlson. Det är som att öppna Hooverdammen på vid gavel, tårarna forsar. Han och Freddie kände varandra privat och nu kommer alla känslorna på en och samma gång när den bortgångne vännen tolkar Weeping Willows smäktande signaturmelodi.

Plötsligt brister det även för mig. De som känner mig vet att jag vanligtvis har väldigt, väldigt långt till tårarna men den här gången går det inte att hejda. Också jag börjar gråta okontrollerat. Freddie Wadling och Magnus Carlson är två artister som så tydligt representerar en period i mitt liv. En tid där musiken, festivalerna och vännerna gick hand i hand. Jag var mer eller mindre stammis på festivalerna i Hultsfred och Arvika och mitt musikintresse definierade vem jag var. Nu är Freddie död och den eran i mitt liv likaså. Men hans nakna röst väcker minnena till liv. Fragment av människor. Ögonblick av fest, glädje, rock’n’roll. Ett liv som jag egentligen inte vill tillbaka till därför att mitt nuvarande liv är så mycket bättre på i stort sett alla punkter. Jag känner mig mer älskad, mer trygg, mer tillfreds med mig själv och mina livsval. Men ändå, jag kan inte låta bli att gråta floder över människorna som har försvunnit ur mitt liv, festerna som tog slut och musiken som inte längre är på liv och död för mig. För det är ju så med minnen, vi har en förmåga att förtränga det jobbiga och minnas det roliga.

När jag har torkat mina tårar och andats ut några minuter så inser jag plötsligt det oundvikliga. Jag gråter över den tid som flytt. Jag är gammal.

 

Andreas Scheffel

 

Andreas Scheffel

TYCK TILL: Kommentera artikel

Kommentera detta inlägg

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

DebattLäs mer >>

ANNONS

TYCK TILL:

Brukar du vattna dina rabatter i trädgården med kranvatten?

Visa Resultat

Loading ... Loading ...

Diskutera TYCK TILL

Kommentera

DET HÄNDERLäs mer >>

Fredag 26 juli

kl 12–15 Ekopyssel på Naturum Fjärås Bräcka. Tema: fjärilar.

Kl 20 Trubadurkväll på Nyfiket i Frillesås med Marcus Schulz.

Lördag 27 juli

kl 9 Ölmanäsdagen. Ölmanäs segelsällskaps årliga bankappsegling på Gårda brygga i Åsa. 

Kl 9–10 Utomhusyoga på Rörviks camping. Yoga för alla. Ta med yogamatta eller liknande samt filt/handduk. 

Kl 10.30–13 Hantverksstund på Högenstugan, Österbyn, Åsa....

Läs Mer

Så här funkar eNH!